Текст песни Loa Falkman - Vandraren
0 чел. считают текст песни верным
0 чел. считают текст песни неверным
Vandraren har ingen stans att gå, när han kommit fram till slutet Månen färgar alla skuggor blå, han är ensam kvar där ute Långt där borta från en enslig gård, lyser värmen ut i natten Väcker hungern i hans frusna kropp, som har levt på luft och vatten Det gör ont, men gå ändå du kan alltid vända om Det gör ont, men gå ändå du är här, men du kom som en vandrare Klockan ringer för en ensam själ, den har lånat röst av döden Vill den illa eller vill den väl, när den räknar våra öden Sluta tänka det är svårt ändå, du får ta en dag i taget Vandraren har ingen stans att gå, om han går vid sista slaget Det gör ont, men gå ändå du kan alltid vända om Det gör ont, men gå ändå du är här, men du kom som en vandrare |
|
Vandraren хар Ingen станов Att га,
Nar хан Коммит Фрам до slutet
Månen färgar Алла skuggor Blå ,
Хан är Ensam квар Dar Ют
Långt Dar Борта От ан enslig gård ,
lyser värmen ут я natten
Väcker hungern я Ханс frusna Kropp ,
сом Хар levt взнос в Luft оч Vatten
Det Gör ОНТ , мужчины gå Anda
дю Кан Alltid Ванда ом
Det Gör ОНТ , мужчины gå Anda
дю är här , мужчины -дю- ком сом EN vandrare
Klockan звонок для ванной Ensam själ ,
ден хар lånat РОСТ пр döden
Vill ден илля Эллер пос ден Валь ,
Nar ден räknar вара Оден
Sluta танка Det är SVART Anda ,
дю får та ан даг я ТАГЕТ
Vandraren хар Ingen станов Att га,
ом хан går VID Sista slaget
Det Gör ОНТ , мужчины gå Anda
дю Кан Alltid Ванда ом
Det Gör ОНТ , мужчины gå Anda
дю är här , мужчины -дю- ком сом EN vandrare